Söta sonen har förstås sett fram emot att få fira sin hund och bestämde därför att den skulle få tårta. hundpiller varvade med bananbitar och knäckebröd och hela härligheten toppad med grekisk yoghurt. Vilken hundtårta. Självklart var Blixten superlydig och tog inte innan han fick lov. Vi andra tog tillfället i akt och firade med egen tårta i solen. Det är inte ofta man kan sitta ute i solen i bara tröjan dem 14:e mars, men i år kunde vi det.
På detta år har sonen och Blixten växt ihop. De är nu det radarpar som vi föreställde oss att de skulle bli. Sonen är den som försvarar hunden i vått och torrt. "Blixten menade inte att..." och "Ta inte det kopplet, det är inte bra för Blixten" hör till vardagen och givet vis alla glada skratt och fnatt. Ibland går det lite väl häftigt till [110 i timmen runt matbordet viftande med köttben och bitleksak till exempel], men det är inte lätt att skälla på glada busarna.
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du skrev en rad. Jag uppskattar det verkligen.