Hur jag fick bort mördarsniglarna

Ja, jag har fått bort dem. 99,9% är borta. Jag får ha mina växter i fred nu - till och med den späda salladen.

DE ÄR NÄSTAN HELT BORTA. Sant!
Efter att ha genomgått snigelinfernot är vi nu tillbaka i mysiga trädgården. Det är riktigt roligt, kan jag tala om.

Vad var det då som fungerade?
I början av augusti hade jag så många sniglar att det knappt gick att gå barfota i trädgården på kvällarna. Äckligt till tusen. Jag lade ut fällor med öl, satte koppar'staket' och skapade 'killing fields'.

Fällorna tog bokstavligt talat inte en enda snigel. Spillda pengar! Jag kastade i min frustration ner en snigel som jag hittade bredvid fällan - den klättrade upp igen, något som inte skulle fungera. Fällorna funkar inte hos mig och i butiken är de på rea nu - kan det vara ett tecken?

Kopparstaketen ålade sig odjuren obekymrat under. Verkningslöst det med. Men jag har hitta snigeltejp på på nätet, så nästa säsong tänker jag odla i upphöjda bäddar med snigeltejp på alla kanter.

salladen får vara i fred nu

Men med 'killing fieldsen' var det en annan femma. De döda polarna attraherade flockar med hungriga snigelkompisar, och dessa knaprade i sig massvis med kopparsulfat som jag lagt ut. Efter ett par veckor hade jag markant minskad mängd sniglar och nu skall jag praktiskt taget leta med ljus och lykta för att hitta en enda.

Eureka!

****** Killing fields, my way******

* Avliva några sniglar och lägg dem på ett ställe där de brukar finnas (jag avlivar genom dekapitering)
* Runt liken strös peletterad järnfosfat
* Upprepa när järnfosfaten har ätits upp (till en början varje dag)

(Någon som tappade aptiten?)

Trädgårdens färger i augusti

 Det är på ett sätt trist med hösten, men på ett annat är det helt underbart. Skörden som tagits in, den krispiga luften, alla måsten som tar slut, att man FÅR lov att inte vara så himla aktiv hela tiden (lider vi av duktig-flicka-syndromet här, eller?) och så alla färgerna. En tur med kameran förstärker verkligen alla  knalliga färger som trädgården bjuder på just nu.

årets sista lökväxter matchar clematisen

hortensiorna

Sveriges flagga av solros och stormhatt

dahliorna (Stargazer)

höstanemoner svävar över allt annat

blå bolltistel

Blixtens 2012

Nu var det länge sedan vår fine hund fick komma till tals på bloggen.

Världens finaste hund har hunnit bli tonåring, 30+ kg och en supergod familjehund. han är en riktig mysare som gillar att ligga på trappan och spana in sin trädgård,...

....eller att sitta på sin trappa och spana in grannens 15 katter och 'vår egen' igelkotte.

Fortfarande har han en god portion egna idéer. När han inte har lust att göra som vi säger till honom är det med tydliga suckar och protester orden utförs, om inte han bara går sin väg. Han är lika naturintresserad som resten av familjen. Gräset är gott att äta, men nu vet han att han inte får, så det är bara i ängen han rycker upp tovor.

Blixten är med nästan över allt. Bland annat var han med på Astrid Lindgrens Värld. Den här hundkojan verkade passa herrskapet, så jag måste kanske lära mig att taktäcka med strå.

 

Han tyckte det var helt okej att posera som Lilla Ida.

När lillhusse gör något vill Blixten alltid göra samma sak. De två är verkligen ett oskiljaktigt par.

Och så vet han hur man gör för att folk skall gilla en. Hade vi fått bara en krona per person som klappat Blixten hade vi varit rika.

Campingsemestrarna var han förstås med på. Bäst var det att ligga vid vagnen och hålla koll på allt som hände. Tänk om någon kom och klappade honom....

Och så lärde han sig att simma riktigt bra, samtidigt som lillhusse lärde sig samma sak. Han var tidigare lite nervös för att gå ut på djupa vatten, men under våren släppte det och nu kastar han sig i plurret. Han och lillhusse gillar att leka apport i vatten.

Husse kastar pinnen, ....

... och Blixten hämtar lydigt. När Blixten ryster vatten ur pälsen garvar husse så förnöjt som bara glada ungar kan och sen åker pinnen i igen.

När husse råkade kasta sjöved, som sjönk, insåg vi att Blixten kan spåra i vatten. Han simmade ut till punkten där pinnen sjönk och började cirkla runt där. Till slut stoppade han ner huvudet i vattnet och 'sniffade'. Häftig hund!

Efter ett sådant pass är båda trötta och vill gärna höra sagor respektive spana in skogen.

Sommarminnen del 4 - Blåbär och fiskyngel

På mitt lingonställe växer det också en massa blåbär. Skumt nog satt de kvar ännu. Massvis fanns det. Det är lustigt, för i år var året då vi läste om att utländska plockare sändes hem på grund av bärbrist samtidigt som vi själva fyllde våra skålar. 

 Vi har plockat blåbär från Söderåsen till Vimmerby och det var då inte glest mellan bären där vi var.

Under sommaren har det serverats blåbär på frukosten, blåbär i 'bärdessert special' och det har lagats blåbärssylt hos oss. Det senare har inte hänt på tio år, så det fanns gott om bär, vill jag lova.

yngel i mammas salladsskål

Det fiskades också en del i sommar. I odlingar fick vi napp av kräfta och mört, men så god var mörten inte att vi blev vid det. Plötsligt fick sonen det briljanta infallet att om man inte får god fisk i ätbar storlek fångar man bara en hög med yngel och odlar upp dem själv. Därför blev min salladsskål plötsligt till ett akvarium för yngel från ån. I skrivande stund har de klarat sig nästan två veckor och ser ut att må bra.  

Varför skall man ha guldfisk när man kan ha björkna?

Mitt 'eget' lingonställe

Jag har hittat mitt eget lingonställe. Igår var vi på en vanlig söndagstur i skogen och snubblade över detta fantastiska ställe. Vilken lycka. Det är som att vinna på Lotto, att hitta ett ställe fullt med lingon, blåbär, tranbär och till och med hjortron - i SKÅNE. Och vilka mängder med bär det fanns sedan. jag plockade för hand en timmes tid och fick ihop 750 gram lingon.
LYCKA!



Till på köpet träffade jag en enormt trevlig dam som delade med sig av sitt bästa rensningstips. Här kommer det. Häll ut bären på en tidning (jag hällde dem direkt på bordet) och rulla ner de rena bären i en skål och putta ut skräpet åt sidan. Det var verkligen både enkelt och snabbt. TACK för det tipset!

rensa medelst rullning - snabbt och effektivt!

Två glas med hemmagjord lingonsylt blev det, så fläskpannkaka är ett måste idag. Som vanligt flöt bären upp, även om jag rörde under kokning i fem minuter. Enligt Anna Bergenström skall detta hindra uppflytande bär, men inte hos mig. Hur gör man för att det skall bli homogent om man inte vill mosa bären?

Uppdatering av trist rabatt

En av rabatterna vid huset har alltid varit svår att få grepp om. Den har haft en enorm zinkbalja med kärleksört mitt i och lite halvdöda växter runt om. Jorden är styv av blålera som kom upp vid  dräneringen av huset så endast smultron och höstanemoner har trivts någorlunda. Det är inte kul att ha en fulrabatt när man är skapligt nöjd med de andra, så CC och jag tog tag i saken.

Först drog vi, med makens hjälp, bort baljan. Den får stå i ängen. Där kan behöva ett blickfång. När baljan står som en solitär är den riktigt snygg. I rabatten försvann den helt. Sedan började vi luckra upp jorden - knäckta naglar, en stor kal fläck och en massa svett blev resultatet.

Några krukor fick flytta in på den kala fläcken...

... och en pelarrönn (Sorbus aucuparia 'Autumn Spire') fick skapa höjd åt det hela. Den ville tvunget ha sällskap av en Montbretia, och vem ka säga nej till det...

... Till slut kände CC och jag för ett bus, så vi tog tog en gammal, sprucken kruka och fyllde i taklök och fina stenar. Det skall bli lite som ett växtfall ut ur krukan, hade vi tänkt (nästa år alltså). Zinkbaljan är från loppis och krukan skulle ju ändå kastats, så vi är ganska nöjda med vårt återbruk.

Sommarminnen del 3 - Bakken

Sista utfärden på sommarlovet gick till Bakken på andra sidan sundet, i Danmark alltså. Vi brukar åka dit med hela familjen en gång per år. Då äter vi lunch i skogen, åker karuseller tills vi spyr och åker sedan hem.

I år orsakade trafikproblem att vi fick parkera i andra ändan av parken mot var vi normalt ställer oss. Vi fick en underbar promenad, men ingen av oss visste hur långt det var till Bakken.

Så småningom hittade far min en häst med vagn som tog oss till vårt mål.

Trots promenaden fanns det vissa som orkade åka hur mycket karusell som helst. Till och med det hemska uppskjutet. Gissa vem!

Jag tror jag blir med persikor

Jag tror knappt det är sant. Persikorna sitter kvar på trädet ännu och de ser ut att hinna mogna. De är inte enorma, men ändå större än jag vågat hoppas på.

Till nästa säsong skall jag komma ihåg att vara ihärdigare med pollineringen och att vara lika duktig i som i år med att ta bort svampangripna blad, så kanske vi får en riktigt stor skörd i år. Det här är allt vad som finns på trädet, fyra frukter, men förut har det ju varit noll.

Torsk x 2 => urtidsdjur

En varm dag i trädgården när man sitter och har två torskskelett över (annan fisk kan nog också användas) och ett par barn som absolut inte kan hitta på nååååågonting alls att göra kan man förslagsvis ta fram en tidning, en tandborste, en skål med såpvatten och en varmlimspistol. 

rensa och torka

Det tog inte många millisekuder innan ungarna här var eld och lågor och sedan gick hela eftermiddagen bara helt av sig själv. 

limma

De gjorde en massa fina urtidsdjur. Själva undrar vi vad lånebarnets föräldrar tyckte om de fina sakerna som de fick hem. :-D

färdiga urtidsdjur

Hur man gör: koka fisken och bena ur försiktigt. Lägg alla ben i ljummet såpvatten och gnugga rena med tandborsten (tips - använd någon annans tandborste). Låt delarna torka och limma sedan ihop till önskat monster/djur. Vill man kan det limmas på ögon ex. av pärlor och ben.... och .....

Sommarminnen del 2 - Astrid Lindgrens Värld

En stor begivenhet i sommar var besöker på ALV, Astrid Lindgrens Värld. CC var helt till sig. Det var så spännande att man sov dåligt i ren förväntan.

Och det VAR roligt och bra och fint och mysigt och.... vi hade perfekt väder. Inte en regndroppe, lagom varmt och växlande molnighet. Något av det roligaste var inte-nudda-marken-banan där man fick leka som på Emils tid.

Att springa runt i Ronjas rövarborg, Mattisborgen, var också fint,...

... liksom att se den spricka den natten Ronja föddes.

Kling och Klang var både konversabla och belevade, men...

.. bland det roligaste var Emil och hans hyss, ... (här har de husförhör)

... Nils Karlsson Pysslings hus där allt var jättestort...

.. att äta Karlsson-glass med köttbulle på toppen (faktistk mycket god, om mat tog köttbullen först och glassen sedan i alla fall)...

och givet vis att hänga med Karlsson. Barnen fick vara med Karlsson på scen, spela kort om kakor, leka med honom på taket och mycket annat roligt.

CC blev världens första Karlssonstalker.

Efter ALV tittade vi in om Astrid Lindgrens Näs. Ett jättemysigt ställe och besökscentrat var verkligen proffsigt och fint. Det var så bra att en 8-åring med myror i brallorna knappt ville därifrån.

Och sen den underbara gamla Pelarne kyrka på väg till 'Bullerbyn'.

I 'Bullerbyn' bor det helt vanliga människor. Jag tänker på hur de orkar med alla turister som springer runt deras hus. Aningen jobbigt måste det vara.

Även Katthult fick vi ju se och bäst tyckte CC nog att snickarboan var.

 Han har nog inte funderat så mycket på vad som orsakade alla trägubbarna. Man kan ju tycka att den boan borde ha lite inbyggd frustration som en 8-åring kanske skulle förstå sig på, men inte det.