Bloggtystnad = något har hänt.
Så är det onekligen. Det började regna.... ja.... och då kom vi på att det var dags med den där renoveringen och rumsbytet som JAG så briljant kom på för ett tag sedan. Redan nu säger jag att man får skylla sig själv som inte kniper käft.
Nå ja, det har blivit bra med de nya rummen. Så här ser sonens rum ut nu. Han är i 7:e himlen.
180 grader av 10 kvadratmeter |
Sen är det en annan sak med resten. Hur som helst. Media-rum skulle bytas med sonens rum. De hängde ihop men en hall som också fick fixas om det inte skulle se urdumt ut. 10åringen skulle få uppgradera sig från det minsta till det näst minsta rummet. Det låter flott va? Vi pratar om att gå från 7,5 till nästan 10 kvadratmeter. Ren lyx! Han var iallafall glad som en speleman och verkligt engagerad i denna flytt. Allt skulle gå så fort som möjligt. Föräldrarna ville förstås glädja sin avkomma och körde igång söndag morgon med utflyttning, målning, tvätt, slipning av golv och oljning. Det körde på med kvällsaktiviteter och helgdagar och åtta dagar senare hade vi fixat tre rum, varit på det stora varuhuset, installerat allt OCH fått en maffig överansträngning i ena axeln.
LEGO-skåp med ljuspanel i olika färger |
Nu sitter hon här med tre fina och rymliga och välstädade rum som hon kan använda till att .... se på ..... köra sin Tens-apparat i .... förbanna sin dumhet över. Hon kan inte sticka, virka eller handarbeta på något vis alls. Vad är då meningen med fritid? Men det blev bra, förutom i axel och den där nerven som är i kläm och den där handen som är bortdomnad sedan fem dagar. Även om renoveringen blev billig så kommer nog inte naprapaten att vara det. Hur dum kan man vara helt på egen hand?
färgmatchat rum = viktigt |
Jag tar en paus från allt nu och läker ihop lite, tror jag.