torsdag 30 oktober 2014

Sonens nya rum - 3-i-1-renovering med AJ-AJ.

Bloggtystnad = något har hänt. 

Så är det onekligen. Det började regna.... ja.... och då kom vi på att det var dags med den där renoveringen och rumsbytet som JAG så briljant kom på för ett tag sedan. Redan nu säger jag att man får skylla sig själv som inte kniper käft.
Nå ja, det har blivit bra med de nya rummen. Så här ser sonens rum ut nu. Han är i 7:e himlen.
180 grader av 10 kvadratmeter
Sen är det en annan sak med resten. Hur som helst. Media-rum skulle bytas med sonens rum. De hängde ihop men en hall som också fick fixas om det inte skulle se urdumt ut. 10åringen skulle få uppgradera sig från det minsta till det näst minsta rummet. Det låter flott va? Vi pratar om att gå från 7,5 till nästan 10 kvadratmeter. Ren lyx! Han var iallafall glad som en speleman och verkligt engagerad i denna flytt. Allt skulle gå så fort som möjligt. Föräldrarna ville förstås glädja sin avkomma och körde igång söndag morgon med utflyttning, målning, tvätt, slipning av golv och oljning. Det körde på med kvällsaktiviteter och helgdagar och åtta dagar senare hade vi fixat tre rum, varit på det stora varuhuset, installerat allt OCH fått en maffig överansträngning i ena axeln. 
LEGO-skåp med ljuspanel i olika färger
Nu sitter hon här med tre fina och rymliga och välstädade rum som hon kan använda till att .... se på ..... köra sin Tens-apparat i .... förbanna sin dumhet över. Hon kan inte sticka, virka eller handarbeta på något vis alls. Vad är då meningen med fritid? Men det blev bra, förutom i axel och den där nerven som är i kläm och den där handen som är bortdomnad sedan fem dagar. Även om renoveringen blev billig så kommer nog inte naprapaten att vara det. Hur dum kan man vara helt på egen hand?
färgmatchat rum = viktigt
Jag tar en paus från allt nu och läker ihop lite, tror jag.

torsdag 23 oktober 2014

Höstgrillningen

Här i familjen firar de vuxna sedan en fem/sex år bakåt sin gemensamma födelsedag, i oktober, i skogen. Det är grillning över öppen eld och tårta som gäller. Gärna skall det, förutom skog och grillplats, finans något vatten som små barn kan ramla ner i så att deras föräldrar får glädje av de där ombytena som de släpat med sig.
I år var vi vid en relativt nygjord grillplats i Klåveröd. Vattnet är Klåverrödsdammen som finns på 56°02'03.2"N 13°10'31.6"E. Vi var knaptt 30 som gjorde skogen osäker i hela sex timmar. (Jag mistänker att de gillade tillställningen)
Dagen före grillningen och dagen efter ÖSTE det ner. Vi hade (i alla fall) sådan tur med vädret. Inte en droppe regn kom det på hela dagen. Vilket flyt.
Sonen älskar dessa skogsturer och kan spankulera omkring hur länge som helst och filosofera över eld, pinnar, vatten, stenar och annat viktigt. Hundarna som var med spekulerade inte så värst mycket på vattnet. En tittade, rynkade på nosen och vänd sig om. En annan bromsade så det rök om tassarna precis i vatten brynet men VÅR kastade sig ut i det blöta och kom upp med en helt ny färg. Från vit till svart på tre sekunder.
Och så fick vi presenter. Det var inte meningen, men vi har tydligen familj och vänner som förstår vad vi behöver. Vin, blomma, spann, konserveringsflaskor, kokböcker och et kexkit. Någon har nog tjuvläst på bloggen.
Där ser man vilken nytta det finns med att blogga. Då vet folk precis vad man önskar sig. Undrar om jag skall skriva ett par rader om den där Alfa Romo-cabben jag tittat på?

måndag 20 oktober 2014

Tehuva - ett akut interimsprojekt

När någon fyller år måste man ibland ta in ett interimsprojekt . Kusinen blev ett år klokare och äldre men hade ännu inte skaffat sig en tehuva till sin, annars väldigt välutrustade, sommarstuga. Det  i sig kan ju tyda på att hon behöver ännu en gnutta livserfarenhet, för vem kan vara utan tehuva. Alternativt kan det tyda på att hon har ont om tid - vi låter det vara osagt vilket. MEN, kan man tänka sig ett mera gylle tillfälle att gräva lite i garnhögarna och spontansticka en tekuva
100 gram ullgarn 'Gotland' omvandlades på ett par kvällar till en tehuva. Systern skakade på samma tid fram ett matchande underlägg. Det är kul att göra själv - skitkul!

torsdag 16 oktober 2014

Trädgården i oktober - växthuset 100% klart

Nu är det nog det sista av det mesta
Det förfaller nu.
 Vissna blad, maskätna äpplen och och nakna grenar. 
Inte konstigt, men ändå lite vemodigt.
 Samtidigt kan jag verkligen behöva en trädgårdspaus nu. 
Det känns som om kroppen vill ligga på soffan (som om jag gör det då?) och vila upp sig ett tag innan det är dags för nästa säsong.
  Väldigt gott är det hur som helst att växthuset nu är 100% färdigt
Alla rutor är kittade inne, ute, uppe, nere, hit och dit. Det känns SÅ BRA att jag äntligen kan gå vidare med andra projekt (det finns att ta av, jag lovar). 
Mina tennisarmbågar får kanske också en chans att hämta sig lite om jag kan avstå från större byggen ett tag. Hehe! Men nu är det också skönt att vila på sina lagrar - vi har byggt ett superhärligt växthus som fungerar helt perfekt och jag har till och med sopat ut spindlarna. 
Det är bara att sitta och njut av livet. Det finns till och med ström och en infravärmare man kan koppla in, när det blir så kallt att man vill det. NAJS!
En annan rolig sak är att detta växthus har ett helt annat klimat än det förra. Det ser man i synnerhet nu på hösten. Där alla växter brukade mögla i slutet av september har jag i nu tomater och gurkor som fortsätter att växa och mogna i mitten på oktober. 
Det finns inte en tillstymmelse till mögel eller röta på en enda planta. Jag är riktigt imponerad. 
ett inlägg från 2012 ser man att tomatens genar (i bakgrunden) är bruna av mögel. Det blir intressant att se hur det går i detta växthus. En helt annan miljö är det verkligen. Igår satt vi där ute alla fyra och fikade efter kl. 16, med dörren öppen och bara T-shirten på kroppen. Som jag sagt någon gång förut - man står verkligen ut. 
Även i trädgården finns det ett och annat trevligt att vila ögonen på, även om underbart är kort nu på hösten.





tisdag 14 oktober 2014

Tovade tofflor - vilket miffo

miffo före tovning

Ett riktigt miffo har sett dagens ljus. Jag skulle tova ett par finfina innetofflor av Pia-ullen. Jag spann, jag stickade och jag tovade och vad blev det av det hela - jo en ojämn och knölig och ful klump som definitivt INTE duger som toffla. Det blev ett miffo och den enda som blev glad åt det var Blixten, som fick adoptera miffot.

måndag 13 oktober 2014

En riktigt fin familjehelg

En riktigt härlig familjehelg har passerat, Ett dygn med danska delen av familjen (++), i deras stuga och sedan en dag hemma med lillfamliljen. Inte för att vi har vilat upp oss, men vi har haft det riktigt trevligt.
Stugan ligger nära Hundested på Själland. Det är en liten by med en pittoresk hamn, en liten gågata och fyra butiker. Litet men mysigt.
Vi blev lite förvånade över den lokala gatudekorationen, till vi kom på att det förstås handlade om bröstcancermånaden. Intressant med damunderkläder längs hela promenadstråket. Träden var pyntade med rosa band och ballonger. Kul att någon gör en festlig grej av en helt värdelös sjukdom (hmmm! finns det sjukdomar som inte är det - kanske handlar det om grader i helvetet).
Lekplatsen var kul, det fick vi veta. Det fritt snurrand fiskenätet var nytt för sonen och han stod mest på huvudet, men ibland ganska upprätt. 
Med huvudet neråt hamnade pojkarna också i klappe-havsdjur-bassängerna. Blandade havsdjur fick fritt klappas, bara man själv lade på nätet igen. Vilket fint sätt att visa upp havet för barn och vuxna. Det fanns även en krabb-kapplöpningsbana intill ett bra krabbfiskeställe. Vika bra påhitt om man vill attrahera barnfamiljer.
En av affärerna hade byggt upp en labyrint av halmbalar på sin parkeringsplats. Den var också väldigt rolig tyckte alla tre barn. Det blev 'Gömme', 'Fånge' och något som vi tolkade som 'Göm-Fånge'. De hade iallafall roligt och var rätt trötta efter en stund. 
Ett festligt hus som vi nog gärna hade ägt, om inte det låg lite för nära havet för vår smak. Det smurfiga stuket kändes uppfriskande.
Och fin utsikt i vindstilla väder,16 grader och sol - kan man begära mera av en lördag mitt i oktober?

fredag 10 oktober 2014

En rejäl rabatt-re-do

Idag åker vi till hemlandet i väster på den årliga familjeoktoberhelgen. Det skall verkligen bli avkoppling och mys i kubik. Annat var det förra helgen när bästa Bea ville göra om sin ogräsodling till rabatt i lite mera traditionell stil. Jag fick förtroendet att planera en underhålsfri torktålig rabatt. Sådant gillar jag.
före och efter
Vi hade sådan tur med vädret. Sol, svag vind och 17 grader. Det är oktober som man vill ha det. Det blev enkelt men robust: stjärnflocka, isop, salvia och kärleksört i två olika färger och rosor. De flesta av mina små rotade sticklingar syns inte ens på bilden för de är så små ännu.
Bea fick slita hon med, fastän markservicen var hennes grej. Men vi lyckades med gemensamma krafter rensa, kratta, gräva och plantera innan mörkret föll. Känner man sig nöjd eller mycket nöjd efter en sådan dag? Bea påstod att jag gick och log hela tiden och det kan nog stämma.



tisdag 7 oktober 2014

Mer än halvvägs

Med lite ångest i maggropen konstaterar jag att mer än halva feel-good-stickningen är färdig. Vad skall jag sen sticka för att 'feela good'? (Som om det egentligen är ett problem, när det ligger en hel hög med påbörjade stickningar i skåpet...). Hur som helst måste vidare stickning planeras redan nu så att det inte blir en chock när min poncho är klar.
Jag måste säga att jag är så glad åt färgerna och kombinationen av ludd och inte ludd. Jag har nästan (!) bestämt mig för att skriva ner mönstret och lägga ut det på Ravelry, nästan. Om jag blir nöjd med ponchon kan ju någon annan , teoretiskt set, också bli det.
Vi får se hur det går med den varan. 
Just nu kör jag vidare med feel-good och fluff-fluff-fluff i min egen lilla bubbla. Just nu är jag egoist och tar allt feel-good helt själv, men jag kanske hittar min altruistiska sida en annan dag.

måndag 6 oktober 2014

Flera dimmiga höstmorgnar

Det slutar inte att fascinera mig, hur vackert det kan vara med de här dimmiga morgnarna.
 Man passerar en sänka, och där dansar älvorna. Man kommer upp på backens topp och där står solen i givakt. Dimman blir tät och man ser knappt vägen framför sig men vid nästa sväng dyker det plötsligt upp en hel allé av träd, som vore de skolbarn på morgonpromenad.
Naturen skiftar hela tiden och man vet aldrig hur det skall se ut i nästa krök. Fascinerande är ordet. Jag älskar dimmiga morgnar.
Det är lite som med snö - saker och ting blir vackrare i dimma.

lördag 4 oktober 2014

Min egen sockerbagare

Jag har fått en riktig liten sockerbagare i huset. Av en slump såg vi ett bak-tävlingsprogram på Dansk TV och sedan var han fast. Nu har vi snart sett två säsonger av 'Den Store Bagedyst' och det är faktiskt ett grymt bra program, säger hon som normalt aldrig ser på TV. Det är kombinationen av ett tävlingsprogram och att man lär sig en massa om att baka som är så bra. Någon som ser på Svensk TV har sagt mig att det finns ett liknande program i detta land. Det kan nog vara så.
Här om kvällen kom jag hem sent och hann i princip bara rusa rakt in till godnattsagan och vad mötte mig då - nybryggt te och nybakt mitt i LEGO-hyllan. Någon ville verkligen överraska sin mamma och det gjorde han. Det skall bli roligt att se hur detta slutar.
Snart ser våra äppelpajer kanske också ut så här?

torsdag 2 oktober 2014

Höstmorgnar med dimma och skördeglad hund

 Undrar om inte hösten är en underskattad årstid. Jag vill mena att det är så. När jag kör till jobb en dimmig morgon och får se en himmel full med närmast självlysande molnstråk och alléträd i dimma blir jag så betagen av naturens skönhet att jag bara vill stanna och suga in hela härligheten i mina lungor. Ingen luft är väl så god i lungan som en höstmorgonsluft?
 Vanligtvis är det tyvärr en massa bilar i rad på den här vägen, så man stannar helst inte utan en riktigt god anledning, men i morse var jag bara tvungen. Bilderna gör i vanlig ordning inte naturen rättvisa, men de som själva fotograferar kan nog tänka sig hur härligt det var. 
 Härligt är det också att dagarna fortfarande är varma och sköna, så pass att vi har dörrar och fönster öppna så snart vi är hemma. Blixten älskar att vara på trappan när dörren är öppen och när det skördas, som idag, är han därför den första att beundra dagens skörd innan den hamnar på matbordet.
 Nog skulle han gärna provsmaka om han fick, men druvor är rena rama giftet, så han får nöja sig med att titta på de läckerheter vi andra äter. Nu är sista röda druvorna skördade och endast några få klasar av de gröna frilands återstår. Nu får vi leva på minnet till nästa år.
 Men gott var det och även Blixten riktigt sög i sig de goda dofterna.
(någon annan fick spatt och lekte lite med bildprogrammet i sin telefon, som man ser)

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...