[Aj lööv löökskaul] - de är så bra

Senaste växtfärgningen redovisas härmed för den som händelsevis har samma småperversa läggning som jag (i annat fall är det bara att skrolla vidare).

Blått - färgat med vejde från förra årets växter. Det som enligt alla växtfärgarböcker skall vara 'omöjligt' är alltså (bevisligen) möjligt ändå. Man KAN färga blått med andraårsblad från vejde.  Möjligen (inte vet jag) kan det vara lite mindre idigotin i blade nadra året, men vaddå (?) det funkade ju.

Mörkblått garn = första badet; Ljusblått garn = andra badet

Recept finns i tidigare blogginlägg 

Rostfärgat - färgning med gul lök utan vare sig betning eller långa färgtider blev garnet vackert rostbrunt. Lök:garn ca. 1:3. Värmde till 90 grader i en timma. Lät svalna i badet. Kontaktfärgning.

Vinrött - samma framgångssätt som för gul lök fast här med röd lök.

 

Det vinröda garnet är färgat på en ljusgrå garnbas och det roströda på vitt garn. Jag tänker mig att göra något i Fair Isle-stil av detta garn. Tror ni att det kan passa? Det blir en tröja eller kofta om det räcker, annars en väst.

Notera, om man inte vill ha sitt garn flammigt skal man inte använda kontaktfärgning. Jag gillar att det är lite variabelt färgat och använder nästan alltid kontaktfärgning.

Portugisisk kofta i skånsk tappning

För flera år sedan skrev jag här om en virkad kofta som jag så gärna ville göra, men som bara hade mönster på portugisiska. Jag har gång på gång återkommit till detta mönster och funderat på om jag skulle försöka på egen hand eller inte. Så här ser den ut på Ravelry: "Cote d'azur".

Till slut blev det så - jag kastade mig ut i det och försökte köra enligt bild+diagrammetoden. Det var inte så farligt svårt och det mesta var korrekt på diagrammen. För att komma ihåg mönstret kommer jag nu att blogga ihop en mönstertolkning på svenska.

Så här virkas de stora blommorna. Av dessa behöver man 19 st som virkas ihop vartefter de blir färdiga. 

1) På en trådloop virkas 32 st stolpar (st). Dra ihop loopen till önskad storlek när varvet är färdigt. Fäst med en luftmaska (lm) i första stolpen

2) virka 4 lm i första st. Hoppa över en st. *lm i nästa st, 1 lm* forstätt som * till * varvet ut. Det skall då finnas 16 lm-broar.

3) runt varje lm-bro virkas 3 st + 1 lm. Fortsätt så varvet ut.

4) runt lm från varv 3 virkas loopar av omväxlande 3 lm resp. 12 lm. Mellan looparna virkas smygmaskor i föregående varvs st. Efter detta varv har du 8 små och 8 stora loopar av luftmaskor.

5) På varje stor loop virkas nu 1dubbel stolpe (dst), 6 st, 2lm i loop, 6 st och 1dst

De små stärnorna, mellan de stora, består av en loop om 6lm som samlas i ring, 8 fm virkas på denna ring. I varje fm virkas nu en loop om 9+9 lm som i toppen fästes i de stora sjtärnorna med en fm, se foto nedan!

Godkänd som borstbindare

För ett tag senan var vi ett gäng glada hantverkare som åkte till skånska borstbindameckat Onslunda och lärde oss binda borstar.

Det var verkligen kul att prova på och inte alls svårt. På en dagskurs om sex timmar band jag tre borstar utan att ha några som helst förkunskaper. Det tyder väl på att det inte är svårt.

Här och nu erkänner jag att det har saknats borstar i mitt hem. Exempelvis den här elementborsten till stora, gammeldags element. Efter att har provat den på våra dito element kunde jag konstatera att jag tydligen hade haft geologiska lager av damm just där. Tur att jag inte vetat om det tidigare.

Och sedan den här gethårsdammvippan..... alltså, jag älskar den. Inte bara för de knalliga färgerna men för att den har ett jättelångt skaft och dessutom vridbart huvud. På så sätt kan vi nu få ner spindeväv o.d. till och med i vårt hus med tre meter till tak. Jaaaaaa!

Klart nöjd är jag med produktionen, funktionen och minskade irritationen (bara ordtrams, ifall någon undrar) som denna kurs gett upphov till. Däremot har jag insett att jag MÅSTE tillbaka. Jag behöver nämligen en 'bakomborste', en 'overlockmaskinborste' och en 'underlågaskåpborste'. 

Dessa har jag inte gjort, men de var så vackra att de måste visas upp ändå.

Gotlandsgarn

Ett litet projekt i vintras var ett par nya vantar till grabben. Han går bara i hemmastickat (-åh den pojken, mammas grabb) så det fick bli någon liten härva ull till spinnrocken. Jag fick engagera kardhjälp, men han var lättlärd.

 

Det blev inte alls så pjåkigt och det var något av det första som spanns på väligt länge. Nu när det är sommar längtar jag nästa till stilla, kalla vinterkvällar när spinnrocken inte har så stor konkurrens från allt möjligt annat. 

En dag nätr som helst tar jag ut en rejäl hög med angoraull och rocken i växthuset. Jag är så spinnödig och det är dessutom skönt att spinna angora utomhus med tanke på hur det flyger runt.