Växthuset just nu

 Idag öser det ner ute, så det är växthusdag för mig. Där börjar djungelkänslan infinna sig. Snart är det den tiden då man bara kommer in med hjälp av machete. Tomaterna skjuter i höjden och allt utom citronträdet  (i vita krukan till höger) verkar stortrivas. tomaterna skall bindas upp om någon vecka, gurkorna växer på hemma gjorda pilestöd ca. 40 cm. över mark. Jag har läst i Lena Israelssons utmärkta bok att de gillar livet bättre på det viset. Som syns nedan sätter de redan frukt, så jag tror på detta.

växthuset just nu

Vad gäller den stackars citronen har jag självdiagnosticerat den till  magnesiumbrist och gett den näringspinnar. De skall inte innehålla några bekämpningsmedel, men jag är ändå lite tveksam till om jag vågar äta frukten när jag gett trädet konstgjord näring. Men varför får den brist på Mg? Vad skall man göra för att det inte skall ske? Kanske skall de också ha Terra Preta? Jag skall läsa på lite mer om detta, för jag vill ha citroner och de skall gå att äta!

gurka med frukt på tillväxt

På chilin 'Tabasco' finns det hundratals frukter i svart och rött. Vi lär inte få brist på chilisås i vinter....

'Tabasco'

 MEN - vad är det här? En tomat har gjort en monsterblomma. Jag har aldrig sett något liknande. Alla andra blommor ser helt okej ut, men den här liknar ju ingenting. Vad är det?

tomat med monsterblomma

Midsommar

Som sig bör blev gubbarna klara till Midsommar. I år en väldigt stillsam företeelse då denna kvinna gått och skaffat sig borrelia. Jag byter hellre än gärna Midsommarsnapsen mot en penicillinkur, bara jag slipper dessa läbbiga bakterier. Här ser ni den som står först i kön när väl vaccinen finns att tillgå.

I Midsommaraftons tecken har pojken plockat smultron och jordgubbar och och avnjutit en favoritfrukost med nybakta bullar, chokladpålägg och nyplockade bär. Det är riktig sommar det.

 

 Resten av dagen skall vi spela brädspel och äta Midsommarmat och slappa i trädgården, så vi tackar för det vackra vädret. Tack!

Som en parentes måste jag tillägga att jag inte kan fatta att det redan ÄR Midsommar. Det gick för fort och jag vill inte att det skall bli mörkare redan. Nejnejnejnejnejnejnejnej!

Trots allt: Glad Midsommar! Men låt gärna tiden stanna upp lite just nu.

Trädgården just nu

Det händer mycket i trädgården nu i juni. Visserligen är den raffiga vårblomningen slut, men det växer så det knakar och jag kan redan nu se att det kommer att bli bråda tider när skörden närmar sig. 

Drontboet har redan haft sin första blomning, med en tidig clematis. Som vanligt minns jag inte vad den heter. 

Under Drontboet tar sig perennrabatten fint och snart kommer rosorna att blomma i tusental. Det ser jag fram emot. 

Bambun vid entrén har fått fnatt. Den har plötsligt bestämt sig för att bli en halv meter högre är förra året (spröten som sticker upp i toppen). Jag undrar om den tänker täcka hela huset till nästa år? Det är kanske en sådan där invasiv, rödlistad bambu jag har planterat?

Beskedligare är stenpartiväxterna. Nävorna är nästan överblommade nu, men då tar de blå, namnlösa, över. De är väldigt fina och anspråkslösa. Inget vatten, ingen passning, ingenting kräver de av mig och ändå blommar de så fint. Tack!

HUMLEN - äntligen hittade jag rätt recept. På femte försöket har humlen börjat trivas hos mig och har, till sonens stora förtjusning, redan vuxit över taknocken på garaget. Hurra! Snart täcker den väl halva huset den med, men det är jag bra glad åt. Blir det kottar skall de bli till öl i vinter.

Och det som växer här skall bli till saftsås på julens Ris à la Malta. Hoppas nu att duvorna nöjer sig med övre halvan av trädet.

Trädgårdslandet formligen exploderar av lycka. Jag vet inte vilken av mina åtgärder som haft effekt för jag har kört ett antal parallella spår för att förvandla min utarmade lerjord till ett brukbart trädgårdsland. Att göra högbäddar är nog aldrig dumt, men Terra Preta tror jag också stenhårt på. 

I vilket fall som helst så är det mitt hittills mest bästa år i trädgårdslandet i år. Potatisen formligen prunkar av välmåga, löken spritter av liv och salladen är i premieklass. N-ö-ö-ö-j-d!

Även taklöken tar sig. Jag har länge försökt få den att täcka de trista stenarna invid husgrunden. Det måste ligga sten där, säger maken, för det är viktigt för dräneringen. Jag tycker att dräneringen gärna får vara osynlig och till detta ändamål kan väl taklök användas. NU verkar de ha fattat vad jag ville uppnå. 

Ängen (bara 10 kvadratmeter stor, men ändå) är i år ett sant nöje att sitta i. En massa solitärbin surrar runt i klövern som blommar där. Det gillar jag. De är söta, snälla och ludna och hjälper till så fint i trädgården. Vad vore världen utan insekter?

Jag har försökt mig på att utse en växt till juni månads favorit, men jag har misslyckats. Det blir två. Båda börjar dock på P, så låt oss skapa en hybrid, P-blomman. 

P för prästkrage - är så vacker och blommar så länge i ängen. Får inte vara i fred för varken barn eller hund. Barnen plockar och hunden äter. 

P även för pion. Jag har tre eller fyra olika sorter och de avlöser varandra i juni och juli. De går från ljusaste rosa till djuprött och är, som en växtälskande granne sade, "inte direkt en blyg blomma".

Jag har ingen aning om vilka pioner jag har, för alla är ärvda eller fådda. Strunt samma - de är vackra, överdådiga, hatade av sniglar och annat otyg och helt underhållsfria - den perfekta blomman för en latmansträdgård.

Alpackagarn - 100%

 Mamsen har turen att känna en kvinna som passionerat älskar djur och som därför samlar på lite av varje med päls på. Bland dessa återfinns förstås hundar och katter i ett ganska stort antal, en tjur (som tror att den är en hund och därför inte platsar bland andra av sin art), ett 40-tal får och sex alpackor. Flera av dessa måste med jämna mellanrum av med överskott av päls, mest av humanitära skäl. Produkten är tydligen inte så lättsåld som ägarinnan hade hoppats på, varför mamsen nu har fått några säckar med alpackaull och jag i min tur en korgfull. Vem säger nej till det? 

 På spinnkurs fick vi höra att det är väldigt svårt att spinna alpacka, men nu måste detta dementeras. Det är INTE svårt att spinna alpacka. Det är däremot väldigt behagligt med tanke på att kardningen är snabbt avklarad (det tovar sig inte) och att det är helt motståndslöst att spinna. Man kan alltså lätt producera ett par hekto garn på en kväll, för det rinner som olja mellan fingrarna. Kanske är detta orsaken till att man säger att det är svårt - det gäller ju att hänga med ullen så att det inte blir brott på tråden. 

  Det enda minuset är att ullen är enormt skitig. Man tvättar inte alpackor, vilket innebär att ullen är väldigt dammig. Den måste dessutom spinnas otvättad, så det är helt klart trevligast att göra detta utomhus. I mitt fall behövdes det fyra tvättar i tvålvatten innan den fina ullen från 'Isbjörne' fick sin naturliga färg.

Skulle någon vara spekulant i alpackaull kan jag förmedla kontakten. Det lär finnas alla färger på lager. Mejladress till mig finns på 'om mig'-sidan.

Min första pilefestival

Mamsen och jag var på pilefestival i början av månaden. Det var en väldigt trevlig upplevelse, inte bara för att vi susade iväg i MNA med god mat i bagaget, men också för att vi fick så mycket inspiration till egna, nya kreationer. 

korg i pilebark på gång

Att vi hade det bästa vädret man kunde önska sig bidrog givet vis till högt humör.

mycket pil..... till salu och prova-på

I Slagelse på Själland avhöll danska Pileforeningen sin årliga vårfestival med massvis med flätande, inspiration, workshops och möjligheter till vildsint shopping.

 Det fanns allt från workshops till konstverk i och med pil. Flätade träd, pilesnaps och fågelhus var populärt. Snapsen luktade inget vidare, men med tanke på det höga innehållet av acetylsalicylsyra så får man kanske inte någon baksmälla? Någon som vill testa? 

favoriter!!!

 Själv föll vi för att göra stjärnor i pilebark. Om man redan kan göra stjärnor är det inte så svårt, men prova i papper först. En how-to kommer nog under sommaren, men först måste jag skörda lite bark. Det är dags nu på försommaren.

  Svarta korgar av daggpil  (dug-pil på dansk) och korgar med trädskiva i mitten var kanske bland det som jag gillade bäst. De är inte målade - pilen kan bli så mörk om det växer rätt sorts jord.

 

 Och så flätar danska pileflätare med så mycket mer än 'bara pil'. Bast, garn, plast, cykelslangar, metalltråd, glas, ull, ...... det är visst bara att prova och se om det funkar.

Drottningkorgen

Dagens handarbete är min Drottningkorg, som jag gjorde i april hos Steen Madsen. Den ursprungliga modellen var platt i botten och gjordes år Brigitte Bardot. Bardotkorgen görs av Steen, som ofta gör den med rund i botten. 

Ursprungligen var denna modell till för transport av fjäderfä. Höns tycks gilla att ligga i korgar med denna form. Numera är det nog mest andra föremål som transporteras i denna korg. Danmarks drottning är en av de få lyckliga ägarna till en äkta Madsen-drottningkorg. Den gjorde han åt henne till ett jubileum för några år sedan.

Som syns är korgen flätad i mestadels i grön pil, Salix daphnoides 'Bleu', Salix purpurea 'Carl Jensen' och Salix purpurea 'Leicestershire Dicks', men på några ställen har en brun pil smugit sig in. Sannolikt är den en Salix viminalis 'Orm' som tagit sig in. Det blev ganska snyggt, men det var faktiskt inte meningen. Orsaken är att det i halvdåligt ljus och med våt pil kan vara väldigt svårt att se skillnad på färgerna. 

Populärt kallas en rand av en felaktig färg för en 'rödvinsrand'. Man undrar ju varför?

Vad har man korgen till? Som cykelkorg är den helt enastående. Den sitter som klistrad på pakethållaren. Den är dessutom enormt hållbar - tio kilo potatis är inget problem.

Kul kitsch-kulor

Kolla in de här kitschiga kulorna. Det här är de första solcellslamporna som jag någonsin tyckt var snygga. De kan ställas in till att lysa med rent vitt sken eller till att skifta färg. Det är ju för läckert. 

 Eftersom företaget som säljer dem tyvärr inte är ett av dem jag har lust att göra gratis reklam för så får den som eventuellt är intresserad av de här lamporna mejla mig. Låt oss bara säga att det är en stor kedja där butiksbiträden säljer växter utan att ha en aning om vad det är, så kan nog de flesta gissa vilken 'geschäft' jag  menar.

LEGO ... ursöta foppor

Jag önskar att jag fick betalt för att skriva detta, men så bra är det inte. Hur som helst så är de här fopporna bara så söta att jag måste vis upp dem. Vi hittade dem på vår årliga tur till Legoland och sonen (eller mest jag sjölv, kanke) kunde inte stå för dem. När nu C ändå behövde nya skor att kuta in och ut i trädgården med, så fanns det ju ingen orsak alls att stå emot.

Och som sagt, om LEGO nu skulle känna för att sponsra detta inlägg, i efterhand, så bara hör av er! jag kommer inte att säga nej.

Trädgården just nu, med ny grind

 Det blommar överdådigt just nu. Syrenerna är som vackrast och doftar ljuvligt.

 Jag har gjort en ny 'grind' för att Blixten skall sluta fara ut och 'hälsa' på alla som går på trottoraren utanför. Den fungerar perfekt. Nu har vi en lugn och fin hund som vet att det inte hjälper att stressa runt för att hälsa på alla. Pyh vad skönt!

 Den är gjord av pinnar från Parken för att matcha mitt Dontbo (bakgrunden och bilden nedan).

'Drontbo' med ros på = rosbåge min stil

 Och så blommar alla Allium så vackert. Jag satte ett gäng till i höstas och det är jag väldigt nöjd med nu. Vissa bestämde själv var de skulle stå, som denna som tog sig in i Drontbot.

Moffes nya autobil

Grabben Grus har fått åka i moffes nya autobil (MNA). I vanliga fall tycker han att det är ganska trist att åka bil, men i MNA var det tydligen RIKTIG KUL. 

Glada fnitter och ytterst positiva recensioner följde på en åktur utan tak. Det verkar vara ren och outspädd lycka att ha en moffe som är lika galen som en själv.

Undrar hur många 'grabbaturer' de skall ut på i sommar????

Våldsamt vacker vovve

Det finns en väldigt vacker vovve i det här huset. Han gör sin husse så glad och de älskar att träna ihop. 

Så snart pälsvännen är i närheten av husse bara lyser det om grabben. Båda är dessutom eniga om att stora, maffiga ben till hundar är bland det bästa som finns samt att apportering är det näst bästa. 

Att fånga dem på bild är inte lika enkelt. Oftast fastnar bara den ena eller den andra eller ingen alls.

Ovanliga chilipantor och annat växande

Jag måste bara få tipsa om Tirups Örtagård. 

Den här plantskolan har alltid växter av yppersta kvalitet och dessutom har de ovanliga sorter. I veckan hade jag turen att hitta en hel hög med chilisorter som man sällan hittar i handeln. Det hängde ett gäng med hem: 'jalapeno', 'rocoto' och 'hot lemon'. Får se vad de duger till i växthuset! De fick sällskap en tre timjanplantor som får bli fotvärmare åt mina vindruvor.

Dessutom har Tirups ett café med väldigt god mat, servering både ute och inne samt en caféhund som gärna klappas på pälsen. Vem tackar nej? Tirups örtagård säljer dessutom allt från apelsinträd till rabarber. För barnen finns det en stor skogslekplats och sandlådor mitt inne i plantskolan. Det är en verklig oas.

(jag är tyvärr INTE sponsrad)