Hemvägen från guldturen till Karlshamn skulle, som sagt, varit en direkt resa på fyra timmar. Det blev inte riktigt så. Hela familjen var enig om att det inte på långa vägar var färdigcampat. Vi gillar verkligen att campa, så varför inte stanna borta lite till?
Vi körde norrut och kom nog bara några mil från K innan vi såg en skylt till Älgriket. Det måste kollas in. Efter en kvart hade vi bestämt att det var här vi skulle stanna över till nästa dag. Ägaren bjöd in till camping på hans privata mark vid sjön Mien.
Vem säger nej till ett sådant erbjudande? Förutom privat badstrand fanns bl.a.eget bastu-båthus.
I besöket ingick förstås diverse större ...
....och ännu större....
...och mindre, vilda djur.
På kvällen grillade vi allihop i den privata grillhyddan, tills...
...solen för länge sedan hade gått ner i Mien och vi nästan somnade sittande.
Nästa dag kom vi nästan ända till Urshult, närmare bestämt till Sveriges enda vildmarkscamping i Hätteboda. Skall man vara på camping skall de se ut som denna, enligt min mening.
Vild natur med bålplatser och lite gräs insprängt.
När vi slutligen drog oss hemåt tog vi en sväng in om bilkyrkogården i Kyrkömosse.
Ett kulturminne väl värt att besöka, ifall man händelsevis inte har varit där.
Bilskroten lämnades att förfalla när ägaren gick bort och nu får naturen ta över igen. Vi var där för tio år sedan. Det är både spännande att se förfallet och lite vemodigt på nära håll se tidens tand gnaga sig in i det som kunde varit ens egen barndom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du skrev en rad. Jag uppskattar det verkligen.