Färgat ull med svamp och bark med varierande framgång

Några experiment senare i färgköket kan jag konstatera att:

blodsopp

• Äppelbark ger mesig färg så till vida att man inte avbarkar ett helt träd för ett garnnystan. Glöm äppelbark! Jag har hellre kvar mina träd
• Blå lupin ger fin färg från blågrå till grön med en rimlig mängd blommor. Den är starkt pH-beroende. Surt pH=blågrön, basiskt=grönt. Färgen oxiderar något i luft. Äldre litteratur antyder att denna färg kan vara dåligt ljusbeständig. Ett ljustest måste göras.
• Blodsopp är helt klart värd att fortsätta med. Den är ogiftig men färgar så starkt att handskar är bra att använda. Basiska bad ger citrongul färg och sura (svampstyrt) en gul färg med ett visst grönstick. Färgen är stark som bara den. Det behövs inte mycket svamp till ett bra färgbad.
• Björkblad är lika bra som blodsopp, men det behövs mera färgämne. Färgerna blir väldigt fina (klargul till citrongul) och ljusäktheten lär vara helt acceptabel.
• Lökskal - är också en vinnare. De färgar snabbt, starkt och i snygga nyanser utan att behöva pH-justering. Röd och gul lök ger olika färg (mossgrön respektive gulorange), så separera dem! Stora mängder färgämne kan fås gratis i de flesta matvarubutiker. De är bara glada att man städar i löklådan, även om de i smyg skaka på huvudet åt den där galna typen som vill ha lökskal.
• Valnötskal – en vinnare i klassen bruna toner. Ger mörkbrun färg på bara några få skal. Handskar KRÄVS om inte man vill ha sorgränder under naglarna i två veckor efter färgandet. Extra bra är att ingen uppvärmning behövs. Det är bara att kasta ner skal och ull/garn i en balja med kallvatten och vänta några dygn. Kan inte bli lättare.

Ull färgad med blå lupin