Färdig pojkväst

Då var den klar. Pojkens julkapp från mamma. Jag tänker försöka hitta en svart tröja som han kan ha under, så att han blir en riktigt elegant ung man.

Tur att han inte läser bloggen på egen hand, ännu. Snart nog kontrollerar han väl vad som skrivs om honom så att man inte får en lugn stund......

:-D

Hål i väggen

isolerad och lidande hund

Det satt långt inne, men nu har jag äntligen lagat alla hål i väggen som en viss vovve gjort. Gipsbruk länge leve! Den vissa vovve fick vara i isolering tills allt var torrt men nu tuggar han vidare i hallen som om inget har hänt. Som tur är är det BEN han tuggar på just nu. Och vi har slutit avtal om att det inte tuggas i flera väggar nu. Nu, Blixten, är resten upp till dig. Inget mera väggtuggande.

FÖRE DETTA väggtuggare och fixad vägg

Varför barndomens jular är så perfekta

 

Jag är det på spåret: svaret på varför barndomens jular var (är) så perfekta. Igår, första december, när julkalendern började och den efterlängtade julmånaden äntligen gick in var sonen som i trans hela dagen. Han gick runt i en salighetens rus hela dagen och bara suckade över hur bra livet var. 

Som vanligt började det med att han knappt sov på natten, vaknade vid fem och 'bara kunde inte sova längre' och när han väl stigit upp och såg paketkalendern som kommit upp, så var det bara helt kört. Hela barnet spattade ihop av lycka. Smygande på tå kom han in och frågade om han fick lov att öppna första paketen... He he! - vem skulle annars få?

Sen gick det slag i slag - CC upptäckte att första snön hade kommit. DET i sin tur var så kul att första snöbollen hamnade på vardagsrumsgolvet. Trots sin iver över de första 100 flingorna lyckades det CC att julpynta hela huset.  Vi fick till och med julgranskulor i sängen. Han såg inget olämpligt i det. 

Sen var det dag att cykla till bion i vårt fina kulturhus och bara det att få cykla i mörker med sina nya cykelljus och prata om hur underbart livet är var i sig lika bra som hela resten av dagen. Med bio, restaurangbesök och cykling hem i mörker var dagen kort och gott perfekt.  

Och sen blir det första advent och vad händer? Jo, det snöar som bara den. 2 dm och pulkaväder och det på första advent. Ja, det finns inte längre någon tvekan i barnet om att detta är perfekt. Jul är lika med perfekt liv.

 Lika glad i snön är Blixten. Han undrade vad det var husse hade hittat i garaget. Skuttande på bakbenen for han efter husse och åt ett par kilo snö utan att tveka. Att det sen skall kissas varje timme stör inte hunden.

Och visst är det mycket finare så här. Ljust och rent och fluffigt. Nu är jag glad. Men det blir nog till att ta ett tidigare tåg idag. Jag tvivlar på att Skånetrafiken klarar detta, så om jag inte skall missa mitt flyg till Bryssel blir det att packa nu, i racerfart, och se till att hitta ett tåg som faktiskt går.

 Synd att behöva lämna detta. Jag vill också gräva snö och leka i trädgården.....

  

Trädgården i november

Nu lär frosten komma till Skåneland, nattetid åtminstone. Så säger prognosen åtminstone.

Och i trädgården är det förstås inte mycket att visa upp just nu. Det är mörk, det regnar, det är sumpigt och vått i trädgården och (nästan) inget växer längre. Lite kål och morötter står var i landet, några äpplen finns kvar och sen är det bara s-l-u-t på det roliga. Suck!

I växthuset växer vintersalladen fortfarande fint. Det är trots allt något att glädja sig åt i dessa för grönsaker så svåra tider.

Nu får det snart vara slut på detta trädgårdslösa liv. Jag vill ha snö och hårdfrusen mark så att jag kan vara ute och beskära och strukturera inför nästa säsong. Hunden och barnet behöver också snö – mera snö i SKÅNE! Jag flyttar kanske till Boden jag med. Skånevinter med slask och tö är bara så menlöst!

 

Adventskalenderpanik

I år kom vi, av olika skäl, lite sent i gång med advenstkalendern. Allt är förstås topphemligt (klassificerat) vilket innebär att förberedelser endast kan utföras efter vissa barns läggning. Från 21 till 23 varje kväll kämpar vi därför med att få lagt ett 1500-bitarspussel så att ett visst barn kan få en del varje dag i december. Det var en sådan hit förra året att vi bara inte kunde göra något annat i år. Som tur är har vi i år en pusselmatta som vi kan rulla in bygget i varje kväll. Den är räddaren i nöden för smusselpusslare. 

Håll alla tummar att vi hinner!!!

Julklappsproduktionen i full gång

Det är som det är att bara ge hemmagjorda och gärna återbrukade julkappar. Det tar tid. Sedan drygt en månad har produktionen varit i full gång här hemma. Det går naturligtvis inte att visa så värst detaljerade bilder på vad jag gör, för då skulle nog mottagaren gissa vad det blir direkt.

Så här ser en av klapparna ut på ett relativt sent stadium. Någon som kan gissa vad det skal bli? Kanske blir det en liten present till den som gissar rätt.... vem vet?

Önskelistan den långa

Önskelistan 2012, så här ser den ut. Det är så mycket man jätte, jätte, jättegärna vill ha när man är åtta år och vill upptäcka hela livet på en enda gång och naturligtvis så är en 'Hajumubil' det viktigaste av allt, vad annars? Vi tror att det är något den unge mannen sett i en leksaksaffär, men vi är säkta på att Tomten vet bättre än vi.

Att det bara finns tio saker på listan är inte för att det inte önskas mera utan bara för att mamman menar att Tomten kanske inte läser flera sidor med önskningar.... eller något ditåt.

Tomten blir trött om det önskas för mycket, tror mamma.

Attans snygg

lånad av Crochet Noro

Attans vad snygg den här mössan är. Undrar om jag kan göra något liknande? Kan det vara virkade popcorn som ger den här fina strukturen?
Jag tycker att det liknar mönstret på de grytlappar jag gjorde för ett tag sedan.


Här finns mönstret. 

Jag skall nog prova på egen hand först. Att köpa en hel bok för ett mönster känns inte så kul ... även om hela boken är jättefin.

En sakhållare för fula element

Huset vårt är av den charmiga men ganska opraktiska sorten med väldigt liten hall och många små prång och vinklar och vrår som svårligen låter sig möblera. Detta föranleder att a) det tar ganska låg tid innan man vet hur man skall fixa ett rum på bästa sätt och b) det är rätt svårt att hitta passande möblemang och inredningsdetaljer. Mycket får göras på egen hand. Stora hallen (som är grymt liten) är nu på tur, efter blygsamma 12 år. Först ut – en sakhållare som både skall sluka och dölja alla fula men nödvändiga saker man måste ha i hallen och dessutom göra det fula elementet något mera tilltalande att se på. Rätt okej, tycker jag. Resten följer i ett senare inlägg.

Och med vår nya sakhållare slipper vi ständigt vara sakletare - bra för familjefriden.

Lite frihängande saker blev det kvar – hundkoppel är varken praktiska eller bra att lägga i fack eftersom de ofta är blöta och äckliga, men det får vi stå ut med.

Spökerier

 Jag har ju inte haft tid att visa årets spökerier. Visserligen vill sonen väldigt sällan klä ut sig, men i år hände det faktiskt. Orsak - bästa väninnan hade avskeds-spökfest. Vad gör man inte för bästa väninnan? Han är till och med beredd att flytta till Boden för hennes skull.

Vi spökade till det med fladdermöss gjorda av äggkartonger, spindel med fluga av lera och en pumpa som sonen skar ut helt själv. Han är visst stor nu. Själv var jag elak häxa (passar min läggning) med vårtor i hela ansiktet och mannen blev till en lömsk munk. Det fanns inget vitt smink hemma, annars hade jag gärna sett honom som liemannen själv.

min egen lilla zombie

Moahahaha!

Lite spinns det trots allt

Det är lite dåligt med spinnandet just nu, men lite blir det ändå. 

 I-landsproblemet mitt är väl mest att en liten renovering och julklappsproduktionen var tvungen att påbörjas för att de skall bli klara i tid och då fick något annat stå tillbaka - spinnandet. Men som sagt - det blir en kvart här och en kvart där så totalt sett kommer det en del tråd ur händerna. Detta är månadens produktion. En del tjocka entrådiga garner och mitt första tvinnade garn. 

 Det råkade bli ett 'effektgarn' eftersom jag gjorde misstaget att spinna de två trådarna åt olika håll. Så nu lärde jag mig det. Jag kunde förstås ha kontrollerat saken, men jag var tvärsäker på att jag bara spinner åt ett håll. Så var det alltså inte. 

Ups! det blev 'effektgarn'

 Sedan spinnkursen har samlingen av sländor också ökat. Sländan på första bilden är just nu favoriten. På den kan man göra sytrådstunna trådar trådar. Det är inte bara roligt att ha många sländor - det är väldigt praktiskt om man skall tvinna sina garner för då slipper man att först göra härvor och sedan nystan och sedan tvinna.

Har man två likartade sländor så kan man tvinna direkt från dessa två utan att ’passera GÅ’. Det bästa med spinnandet är nog trots allt att det är så meditativt. Det är totalt avkopplande att stå där och dra ut tråd efter tråd och se hur rullen växer. Aj lööööv!

Vantar till grabben

lånad av ullcentrum.blogg.se

Nu är det verkligen dags att göra årets ullvantar. De skall förstås göras av egenhändigt spunnet garn. Jag har fastnat för en virkad modell som Ann på Ullcentrum har gjort. Den verkar vara precis vad jag söker. Valet var svårt och jag tänker nog prova ett par i Lovikka-stuk till mig själv, lite längre fram, men nu är det grabbens fingara det gälelr.

En perfekt mönstersamling finns förresten här, på billigt-garn.net.

Reflexgarn

lånad av Perssons garn

På en av alla dessa underbara bloggar om handarbete (Anniegummans) hittade jag tips om att sticka med reflexgarn. DET är ju vad en var trafikOsäker unge måste ha i sin vintermössa. Nu skall det beställas reflexgarn. Här finns en länksamling till internetshoppar som säljer reflexgarn om någon annan också vill trafiksäkra sig eller sina närmaste.

Det är så kul när någon gör en användbar produkt. Bra tänk, du som designade reflexgarnet!

KreStoffer
Perssons garn
Vävkompaniet
Garnvaruhuset
Garnbutik.se 

Producenter
Seeme
Metlon

Googla på 'reflective yarn' för flera tips! 

Tuffa svampar

I en skog nära mig hittade jag  de här vackra svamparna som växte på en gammal bok.

Jag tycker det ser ut som om en Smurf skulle kunna bo i närheten.

Eller så är det kanske svamptrollen från Bamse?

Just nu växer det champinjoner här hemma i var enda gräsmatta. Varje år är jag förvånad över att det bara är vi som plockar dem. Varför? Jag vill inte klaga (jag får ju alla för mig själv) men varför går man på ICA och köper champinjoner till 20 kr/hg när de växer fritt precis utanför? Jag begriper det inte.

I dag  plockade sonen och jag detta på vägen hem från skolan. Nu åker de i frysen och till helgen blir det, på allmän begäran, köttgryta med svamp av dem.

Spinnkurs med snurr

Förra måndagen var vi ett gäng som åkte på kurs i 'att göra sin egen slända och spinna på den' i Hemlöjdens regi (Nordvästra, Ängelholm). På tre timmar skulle vi hinna med detta. Jag var själv ganska tveksam till detta digra schema men där fick jag så jag teg. De skickliga kursledarna, Marianne och Sten, hann både med att  lära ut alls som utlovats och dessutom servera läcker fika, vara trevliga och underhållande och visa en massa små trix och tips som det inte går att får till sig genom filmklipp och böcker.

Det är så härligt när man går hem från en sådan kväll. Tillfredsställelsen är maximal och motivationen på topp. Nu spinns det loss, även på hemmagjord slända.

Vi fick dessutom prova en massa olika sorters ull. Bara det var lika bra som allt det andra. Nu kan jag bättre värdera min egen ull. Jag tycks ha haft den stora turen att få en riktig guldklimp.

Detta är min hemmagjorda slända. En björkbit, en blomsterpinne och en krok. Tälj, fila, sandpappra lite och sätt sen ihop. Klart!