2017 är det år jag kommer att minnas bl.a. för att det nog
aldrig har funnits så mycket svamp i ’mina’ skogar förut. I år kan man
verkligen inte sätta ner foten på svampställena utan att trampa på ett gäng
kantareller.
Igår stormade det i Skåne. Tågen ställdes in och det vräkte ner i timtals,
men jag har svampfeber så gissa vem som for till skogs? Det kändes ganska
knasigt, men jag hade så kul där jag gick i mina blöta kläder och sjöng ’jag
vill bo i en svamp’ till kantarellerna. Knasigt. Jättekul. Blött som tusan. Förkylt.
Allt på samma gång. Jag undrar om det är ett svampfebervirus jag drabbats av?
Vore det inte för att det var så attans vått hade jag nog
haft 100-tals svampbilder med mig hem, men nu fick jag sålla hårt. Dessa kunde
jag bara inte motstå. Visst är de vackra. Kunniga människor på internätet har
sagt mig att det är blodvaxing.
Och så till färgsvamparna. Nu har jag lärt mig särskilja
spindlingar från andra svampar. Hurra! Jag har hittat minst tre olika
spindlingar som ger orangea och röda färger. Alla är nu sorterade efter sort
och på tork. Det är en riktig skatt för en växt- och svampfärgare.
Och sen hittade jag några tickor som inte ser ut som den berömda lystickan men ändå blir lila när man droppar på ammoniak. Jag undrar verkligen vad de är för några.
Färga med svampar, det är fantastiskt. Jag har dock aldrig provat själv. Men här i Jämtland finns en man i 80-årsåldern som färgar garn av egen ull med just svampar, och växter.
SvaraRaderaJag håller som bäst på att samla ihop till min tredje riktiga svampfärgning. Jag har provat blodsopp och sammetfotad pluggskivning, men nu är jag på väg till de riktiga nördsvamparna - s-p-i-n-d-l-i-n-g-a-r-n-a
SvaraRadera