Detta är årets produktion av hundgarn från Blixten. Det har färgats med valnötsskal (mitten-bad tre och höger- bad ett). Vi får se nu om det räcker till vantar till grabben. Det är ju vad han önskat sig ända sedan jag började spinna - vantar från egen hund. Väldigt mjukt är det i alla fall. Drygt 60 gram blev hela produktionen på. Jag trodde verkligen att en Golden Retriever fällde mer än som så på ett år. Jag kanske skall sluta säga att det är en mycket fällande ras. Sen är det nog inte hund som hund. Om vår förra Golden brukade vi skämta om och säga att han bara fällde två gånger per år, så det var inte så farligt - januari till juni och juli till december.
Blixten själv nosar intresserat på garnet och verkar tycka det är något ganska extra han med.
Så mjuk det ser ut, hundgarn har jag aldrig försökt men men så är sonen allergisk också.
SvaraRaderaFina färger har du fått också. Det kommer bli fina vantar :)
har ett par vantar som är stickade i hundgarn , dom är otroligt varma .
SvaraRaderaBorde lära mig spinna, jag som haft amerikansk cocker i "alla år", eller i vart fall 34 nu ;)
SvaraRadera(Fäller kanske inte så värst, men man kammar ju ur mycket.)
Ditt garn ser ljuvligt ut!
Oj vad roligt! Jag önskar nästan att min mamma hade haft en golden istället för en labrador när jag ser ditt fina garn.
SvaraRaderaVi trodde också att Golden fäller mycket-tills vi skaffade Berner. Goldenfällning är en västanfläkt.
SvaraRadera:-))
SvaraRaderaVad häftigt med hundgarn! Synd att det inte blir värst mycket garn av mina hundar...
SvaraRaderavärmande vantar är bra, sockor, mössor, ponchos, sjalar, tröjor och så vidare, visst är det skönt. Men jag har så många, otroligt många att koftor just nu känns som en nyttig ting..
SvaraRadera