Sonen i huset fick en rysk byggmodell av en vän som besökt det stora landet i öster. Den var så rolig att han blev sittande precis hela dagen med sitt lim och sina plastbitar. Snacka om att även de spralligaste barn kan koncentrera sig om de bara får något i händerna som de gillar.
Jag är så glad att han inte bara hänger över dataspel och TV. Idag är det lätt att även små barn hamnar helt i elektronikträsket. Det är så lätt att bara ge efter och låta dem göra det 'de tycker om', men jag vill mena att de är ett väldigt kortsiktigt tänkande. Visst gillar de säkert att spela dataspel, men hur utvecklande är de? Även om det inte precis utvecklar vare sig kondition eller grovmotorik att bygga modeller så vill jag nog mena att det breddar kunnandet och färdigheterna på andra sätt. Framför allt kan det vara bra att i ett samhälle som går i 200 km i timme kunna sitta ner en hel dag och bara göra stillsamma saker. Dessutom lär sig grabben hur det känns att vara stolt över något som han själv skapat. När han lägger sig på kvällen om tittar upp på alla sina fina modeller, som hänger i taket, blir han så glad och stolt. Det här har han glädje av varje dag. Säg vilket dataspel som framkallar den sortens känslor dag efter dag! Det gör också mig oerhört glad att se pojken så uppslukad av sitt byggande och att se honom glädjas över sin egen förmåga att skapa.
(När jag tryckte på 'publicera'-knappen kom jag att tänka på att det kanske kommer väldigt mycket träffar från sökningar som inte har med modellbyggande att göra - jag tänker på sådana som söker andra typer av "ryska modeller". Vi får väl se.)
Tycker att det är trist att du nedvärderar dataspel så mycket. Är det inte rätt najs att folk gillar olika saker och att det finns något för alla?
SvaraRadera