Hellre snö än tö

 Nu när vi äntligen har frost, lite snö och vackra, klara dagar är jag så glad. Dessa våta, dimmiga och slaskiga dagar då man får in barn som är geggiga från topp till tå är bara så värdelösa. Badkarets avlopp måste rensas var annan vecka eftersom det sätts igen med grus i kilovis, hela entréplanet är grusigt för att hunden drar in mängder med skit i sin päls och själv blir jag lika grå och trist som dammråttorna i hörnen.

lite utfärd till 'travbanan'

ovanligt ren hund

 Nej - jag kan bara inte hålla med alla de som förespråkar milda vintrar. De kronorna jag skulle spara i el är inte jämförbara med förlusterna i humörsvaluta.

normal-lerig pojke

 Idag åkte pelargoniorna in i källaren. Det är alla gånger rekordsent att ta pelargonior, citrusar och tea-tree i januari. Nu återstår att se om de överlever. Visserligen har de stått i växthuset men jag vågade inte chansa längre. 

pelargonior och tea-tree i källar"värmen"

 Vi har trots allt mer än 5 frostgrader ute nu. 

 Det är knappt att man kan tro att jag för en vecka sedan skördade sallad i trädgården. Den var både god och fräsch och inte den minsta smula bitter. Jag måste så samma sort i år, om jag nu kan komma på vilken det var.

 

Vårgrupp

Nu när vi fick snö och vinter ute kände jag att det behövdes lite vår inomhus. Vårt lokala växtcentra har alltid ett rikt utbud av plantor, så jag tog en sväng in om och satte ihop en liten vårgrupp. Krokus, primula och "pandekager" och voilá, våren var ett faktum. Just nu snöar det igen där ute och jag får se till att sätta fart på måndagen.

Första snön

Tänk att vi ändå fick snö. Det satt långt inne, men nu är den här. Både ungarna och Blixten blev förstås helt galet glada. Vilken lycka, och det för en gnutta fruset vatten. Och visst blir väl världen vackrare att se på när den är klädd i vitt. Det finns en anledning till att vi nordbor gillar att omge oss med ljusa toner.

Det blev många härliga timmar utomhus denna helgen.

Jag är så tacksam!

Sedan en vecka har nu sonen varit utan daglig medicinering mot sin astma. Just nu finns det inte mycket annat jag önskar mig mera innerligt än att han skulle kunna förbli medicinfri. Det skulle verkligen vara en dröm som gick i uppfyllelse. All denna ångest och oro som hösten bar med sig släpper sakta men säkert. Men ännu är det förstås allt för tidigt att ropa HEJ. Snälla alla - håll tummarna, be, vad ni vill - sänd goda tankar för att hans skall slippa ta medicin var enda dag!

När det var som värst fick ha ta en dubbel vuxendos varje dag. Det kändes otroligt jobbigt för mitt arma modershjärta. Snälla vad-det-nu-finns-där-ute låt oss slippa undan med blotta förskräckelsen!

Trix och Trams - del 1

Sonen och jag har börjat på kurs i Trix och Trams. Det är lika skoj som det låter. På första träffen började med följa targetpinne, tasstarget, ta föremål i mun, fånga godis, vinka, tass på förarens fot/ben, vacker tass, pussa, viska. Nej, vi kan inte allt ännu, men Blixten är duktig på tassarbete så tasstarget och vacker tass sitter förvånansvärt bra redan. Till Pussa föreslogs vi sätta leverpastej på kinden. Både sonen och jag kände då att vi kunde vara utan det trixet. Alternativet var "leverpastej bakom örat" - vi tyckte inte precis att det lät bättre.

Gissa om ett visst hundtarget blev lite slitet.

Odla egen wasabi

Så ja - nu har jag tagit reda på fakta. Wasabi, Wasabia japonica, odlas i Japan i rinnande vatten. Den tillhör kålsläktet (Brassica) och växer naturligt i bäckmiljö i bergstrakterna. Den växer bäst vid ca. 5-18 grader men tål viss frost. Den kan odlas i kruka eller jord i vårt klimat. Den klarar sydsvenska vintrar och kan delas ungefär som en pepparrot. Sedan tar det roliga slut.

Plantor uppförökas av planstskolan Stendemose Gartneri på Fyn i Danmark. De säljer i sin tur till växtgrossisten Bøg Madsen [Bøg som i trädet bok och inte något annat]. Vill man som svensk ha plantor därifrån .... ja då är det bara att gå på jakt efter en plantshop som köper av Bøg Madsen. Lycka till!

modifierad från stendemose.dk

Själv har jag inte gett upp ännu, men min plan är för närvarande att köra in om Stendemose nästa gång jag är på Fyn. På telefon var de grymt trevliga och sade att man fick visst handla direkt hos dem, bara man ringde först.

Fröerna beställda - men kan man odla wasabi?

Äntligen fick jag tummarna loss och fröbeställningen sänd. Det blev rätt mycket, men jag är stolt över att kunna säga att det inte bara är JAG som frossat här. Vi är faktiskt tre stycken.



Min del av kakan finns på bilden. Jag funderar just nu på om det kan vara så att jag har en förkärlek för röda och oranga färger. Hmmmm .... månne det, månne det?


Så glad jag blev när jag insåg att Impecta säljer eldkrasse. Nu har jag bara en sak kvar på min önskelista: wasabi. Jag inser att det är en svår planta och att den sannolikt inte går att odla den från frö, men vet någon var man köper sticklingar av wasabi? Det hade varit så roligt att försöka.

Jag vet inte vad det är med wasabi som lockar så, men jag måste få prova.

När granen åkte bort...

.... blev det ju oändliga mängder med

plats, tyckte sonen. Med andra ord har jag ännu inte sett till all den plats jag trodde jag skulle få. När flexitraxbanan tagits ner åker bilbanan upp, för att sedan ersättas av Duplo-tågbanan som sedan avlöses av racerbanan som.... Inse läget mamma - du kanske återfår delar av ditt vardagsrum när din son flyttar hemifrån. Kanske.

Utan katt i 30 dagar....

..... försmäkta jag i detta hus, eller något sådant.
Tänk att det är en hel månad sedan lille Bisse-mannen fick lämna oss. Fortfarande hör jag trappan knarra när han kommer ner [inte det nej] och kattluckan smäller igen allt som oftast, men bara när jag är ensam hemma. I trädgården står glaskrukan med ljuset i och påminner om att det inte alls kom någon katt i den luckan som small till. Det är ruskigt tråkigt, men jag vänjer mig väl. Jag är glad att vi fick ha 16 goda år ihop. Mer kan man knappast begära. Men saknaden blir desto större. Man kan växa ihop med en katt lika väl som med en människa.

Älskade Bisse-man - du har en ständig plats i mitt hjärta!

Denna bild tog jag bara ett par dagar innan .... [usch ja!].... Min lilla, envisa gubbe hoppade då fortfarande upp på bordet och skulle absolut ligga i trädgårdstidningen. Det fick han förstås göra. I bakgrunden tittar Nattugglan på morgonTV. Usch, nu gråter jag igen. Hur länge ska man egentligen vara ledsen efter älskat fint djur har lämnat en?

En utfärdshelg

Helgen har bjudit på underbart väder. I lördags var det lite, lite frost och någon minusgrad. Och igår samma sak, men aningen mindre sol.

Lördagens tur gick till Järavallen Strövområde. Inte mitt favoritställe precis, men ungarna älskar det. Sonen hade med sig sin "fru" till skogen så det fick ju bli något som passade båda. Eftersom Järavallen är en sandskog finns det gott om tallar och de är bra att klättra i. Denna gång hade vi "turen" att det hade stormat så det låg en massa m´nedfallna grenar som man dessutom kunde bygga en fin-fin koja av. En kort tur förvandlades därmed till tre timmars byggande med fika. Övriga föräldrar [vuxna] glodde så ögonen höll på att ramla ur när vi asade fram jättegrenar till ungarnas koja och byggde med dem. Så ovuxet! Vi hade jätteroligt

Söndagsturen skulle också bara vara en kortis. Vi har ju en del skabbigheter i hemmet som vi borde ta hand om. Konstigt nog blev även denna tur lång - längre till och med. Vi åkte till Höör-trakterna och rekade inför vårens fiske. Väninnan har beslutat att sonen skall få lära sig fiska och vi är tacksamma. Vi har inte en aning om hur man gör sådant. Alltså - iväg att spana in sjöar. Det blev till en femtimmarstur med fiske, isbankning, skogspromenad och mycket annat. Skabbigheterna kvarstår.

Höjdpunkten var definitivt Dagstorpssjön. Dit kommer vi att återvända många gånger. Jag kunde precis se mig själv sitta vid sjön och lägerbålet i solnedgången Midsommar afton 2012. Får se om det kanske blir så.

 Idag fyller älsklingskompisen år - GRATTIS på dig, kära vän!

Före detta man

Vår lilla hund är har gjort det - tagit klivet från nästan man till före detta man. Han fick hela mandomen fixad i torsdags och har sedan dess gått i krage. Som en ringa tröst fick han ett extra stort ben och en reflexväst, men märkligt nog verkar han nöjd med livet ändå. tänk om vi andra hade det lika enkelt. Knipsa hela härligheten, köp en fin kappa och så är du så glad som aldrig förr. 

Denna söta hund - han ger oss så mycket. Kärlek, glädje, förstörda väggar [tänk här 29+ kg retiever med enorm och hård plastkrage skrapar sin krage längs målade strukturväggar - det blir inte fint], tom plånbok, och massvis med glada skratt från sonen - den bästa hussen i hela världen.

 

 Mera hund till folket [då inte som gryträtt åt kineser, utan som gossedjur åt Svenska barn, exempelvis]!

Trädgårdskoll 14:e januari

En underbar helg med sol och nästan vindstilla väder har vi fått. Det laddar upp batterierna på trött kvinna. Suck så skönt!

Trots kompis på heldagsbesök blev det både tid och ork över för en grundlig trädgårdskoll. Jag fick en väl behövd timme i växthuset och utförde genast ett experiment : jag har sått!
Krasse, ruccola, persilja, rädisor, spenat och vintersallad åkte i jorden. Visserligen har vi någon frostgrad just nu, men i växthuset är jorden inte frusen och pelargoniorna är fortfarande gröna, så varför inte? Det kan var roligt att se om det fungerar.

Jag packade faktiskt in pellorna i väv idag. Det känns inte för tidigt. Och det var fint med en rykande het kopp te i solen i växthuset. Som jag har saknat detta. Jag har nog mest hållit mig härifrån eftersom jag inte visste hur det skulle bli med reparationen efter stormen, men igår godkände försäkringsbolaget det hela och jag känner mig så lättad. Här till kvällen tände jag ett stort ljus där ute och tittar nu ut på myset i mörkret. Så härligt avkopplad jag känner mig!

finare timme i solen finns inte i kvinnsminne

I trädgården var det oväntat mycket liv. Blommor i några primulor, vintergröna och flera julrosor. Hortensiorna hade stora knoppar - hur kommer det att gå i frosten? Många lökväxter är starkt på gång - krokus, påskliljor och snödroppar. Fortsätter det så här får vi en rekordtidig vår. Vitlökarna växer också redan så det knakar.

Shabby helt utan chick

från shabby...

 Okej - sonen har kickstartat mig. Förleden hade han godheten att påpeka att delar [typ det mesta] av vårt hus "är ganska skabbigt, mamma". När detta kommer från en sjuårig grabb är det allvar. Jag har tvingats inse att det är dags att ta tag i en hel del brister i hemmet, så nu får vi en ny sektion här "Hus-Fix". No mercy, mamma. Först ut var vindsluckan som vi flyttade för tre år sedan [jag vet, jag vet] och sedan inte orkade göra helt klar. Vi tappade väl sugen, antar jag. Men, nu är det andra bullar. Jag åkte pronto till färgbutiken, shoppade loss och fixade ny färg på taket och skruvade upp listerna som stått i ett hörn [och varit i vägen] i tre år. Nu tänker jag bli min egen arga snickare.

...till chick?

Sonens pysselträd

Jag måste bara tipsa om något av det bästa vi gjort, nämligen att hänga in ett träd här inne. En avsågad gren från ett av äppelträden har fått bli ett inomhus pysselträd till sonens alster. Som bekant kan det komma hem ganska många fina konstverk från både dagis och skola. Ibland är det inte så lätt att härbärgera alla och att slänga är ju helt uteslutet. I pysselträdet får nu alla fina verk hänga, så länga sonen vill, och när det är fullt byts de ut.