Lillhusse är så himla glad för sin hund.
Det finns stor risk att Blixten blir en bättre kompis än både mamma och pappa. Suck!
Dags att börja göra gjutformar. Man kan göra det enklare eller svårare. Enklare är dyrare, förstås, och svårare är nästan gratis. Valet är solklart. Varför göra något enkelt om man kan låta bli. Helt gratis virke kan hämtas hos grannen, som väldigt gärna vill bli av med en hög med gamla lastpallar. Pallarna bryts sönder och spikas ihop på nytt sätt och sågas slutligen av på mitten. Varje pall ger en gjutformsbit om ca. 1,2 meter plus sammanhållningsbitar. Så här är tanken:
Idag kom fakturan på växthuset. Dags att öppna alla paket och kolla om innehållet stämmer. Grattis till den lycklige köparen säger jag bara. Räkna 127 glasskivor instoppade, stående, i en halv lastpall utan att skära dig om det går. Tur att det finns.
NU har Blixten ääääntligen flyttat hem till oss. Sonen är i sjunde himlen och hunden verkar vara på samma plats.
Hur mycket kan man egentligen gosa och leka och mysa? Tills man kollapsar tydligen. Blixten fann sig väldigt snabbt i att ha ett nytt hem. 500 meters smågny i bilen -- sedan sov han hela vägen. Väl hemma var han lika glad åt att vara ute som att ligga i köket och sova. Men husses mage var en klar favoritplats.
Ett växthus skall stå på något. En grund är ett alternativ. Med tanke på en god väns expertis (i betong och armeringsteknik) lät jag mig locka att gjuta en grund. Varför inte, tänkte jag. Nu när jag har grävt ut hålet vet min rygg EN orsak .... men nu är det gjort. Kontorskroppen mår nog också bra av att få röra sig lite mer än vanligt. Har jag tur kanske jag kommer i form samtidigt som växthuset TAR form.
På växthusplatsen har under sju års tid sonens älskade sandlåda stått. Visserligen hade sonen lovat att han inte behövde sandlådan mera, men så snart vi kom hem från vår långresa bosatte sig sonen och hans vänner i sagda sandlåda. OM jag alls hade inbillat mig att i skulle bli sandlådefria så var det bara att tänka om. Som sagt så gjort - vi inhandlade nya och fina brädor till sandlådan, grävde ur en ny plats, snickrade ihop en ny låda och flyttade över all sand. Visserligen är nya lådan ytmässigt något mindre än den gamla, men den är mycket djupare. Sonen är nöjd och hans vänner med. Och är man sju år så skall det vara lite klättrande med. Därför beslöt vi att sandlådan skulle få ett integrerat klätterträd. Så här det det ut just nu. Sonen pratat om att det också skall bli gardiner som kan dras för när han vill vara "hemlig".