Undrar om inte hösten är en underskattad årstid. Jag vill mena att det är så. När jag kör till jobb en dimmig morgon och får se en himmel full med närmast självlysande molnstråk och alléträd i dimma blir jag så betagen av naturens skönhet att jag bara vill stanna och suga in hela härligheten i mina lungor. Ingen luft är väl så god i lungan som en höstmorgonsluft?
Vanligtvis är det tyvärr en massa bilar i rad på den här vägen, så man stannar helst inte utan en riktigt god anledning, men i morse var jag bara tvungen. Bilderna gör i vanlig ordning inte naturen rättvisa, men de som själva fotograferar kan nog tänka sig hur härligt det var.
Härligt är det också att dagarna fortfarande är varma och sköna, så pass att vi har dörrar och fönster öppna så snart vi är hemma. Blixten älskar att vara på trappan när dörren är öppen och när det skördas, som idag, är han därför den första att beundra dagens skörd innan den hamnar på matbordet.
Nog skulle han gärna provsmaka om han fick, men druvor är rena rama giftet, så han får nöja sig med att titta på de läckerheter vi andra äter. Nu är sista röda druvorna skördade och endast några få klasar av de gröna frilands återstår. Nu får vi leva på minnet till nästa år.
Men gott var det och även Blixten riktigt sög i sig de goda dofterna.
(någon annan fick spatt och lekte lite med bildprogrammet i sin telefon, som man ser)
Så vackert! Jag älskar dimma (utom när jag sitter bakom ratten och bara ser några meter framför mig).
SvaraRaderaOj, så vackra bilder! Dimma i rätt ljus är härligt. Hälsa Sixten att han är ett rovdjur och att rovdjur äter torkad, pelletsformad köttfärs ur påse nu för tiden. Inte vindruvor och tomater (än i alla fall). Sötnos <3
SvaraRaderaDen första bilden är helt underbar! Hösten kanske kan vara rätt fin ändå?
SvaraRaderaVa kul att du tittade in till mig, jag hade tappat bort dig och du hade fallit ur min blogglista men nu är jag med på din igen!
SvaraRaderaVilka bilder, helt otroligt vackert! Och jag älskar hösten, det är nu det är som bäst och blir det sen en riktigt kall och snörik vinter, ja, då är det bättre ändå!
Lille vovven är så fin! Vår GoldenLeia hälsar!
Agneta kram